.png)
Information till vårdnadshavare om ”Dax å fråga”
Under hela läsåret arbetar skolans elevhälsoteam (EHT) med ett återkommande inslag som vi kallar ”Dax å fråga”.
​
Syfte
Syftet är att på ett förebyggande och hälsofrämjande sätt lyfta viktiga frågor som berör elevernas välmående, trygghet och utveckling.
​
Teman
Vi tar upp olika teman under året, till exempel hälsosamma vanor, psykisk hälsa, relationer, våld, hemligheter, missbruk eller funktionsnedsättningar. Det kan ske både genom klassrumsbesök av någon från elevhälsoteamet eller via filmer som spelas in och visas i klasserna.
Frågor från eleverna
Eleverna uppmuntras att ställa frågor och dela sina funderingar i samband med ”Dax å fråga”.
Vid kuratorns rum finns också en ”Dax å fråga”-postlåda, där eleverna anonymt kan lämna frågor som de inte vill eller vågar ta upp i klassrummet.
Dialog
Frågorna används som underlag i samtal och diskussioner, där vi försöker skapa ett öppet klimat där eleverna kan reflektera och känna sig trygga i att uttrycka sina tankar.
För vårdnadshavare
Här på skolans webbplats publicerar vi information om de teman som tas upp, tillsammans med eventuella tips och material som ni som vårdnadshavare kan använda hemma om ni vill fortsätta samtalet med ert barn.
Även om vissa teman kan väcka känslor eller vara känsliga att prata om, är det viktigt att vi tillsammans – skola och hem – ger barnen möjlighet att få kunskap, ställa frågor och prata om det som berör dem. Vi anpassar alltid innehåll och samtal efter elevernas ålder och behov, och finns där för att bemöta deras tankar på ett tryggt sätt.
​
Med vänlig hälsning,
Elevhälsoteamet
(bestående av skolsköterska Ann, kurator Jacqueline, speciallärare Ida, biträdande rektor Paula och rektor Ela)
​
Språkstörning/DLD
och dyslexi
Visste du att ungefär två elever i varje klass har DLD (Developmental Language Disorder/språkstörning)? Trots att DLD är vanligt är det fortfarande en relativt okänd funktionsnedsättning. Dyslexi är också vanligt – omkring 5–8 % av eleverna i en klass kan ha det.
DLD (språkstörning) innebär svårigheter med att förstå och använda språk. Det påverkar den grundläggande språkförmågan.
Dyslexi handlar framför allt om svårigheter med att läsa och stava.
Vad är skillnaden?
-
DLD påverkar språkets uppbyggnad och förståelse.
-
Dyslexi påverkar främst avkodning av skrift – alltså läsning och stavning.
Läs mer här:
DLD - Developmental Language Disorder/språkstörning
Dyslexi
​
Ett barn kan ha både DLD och dyslexi, och diagnoserna är ofta ärftliga och medfödda. DLD är ungefär lika vanligt hos flickor som hos pojkar och kan vara svårare att upptäcka, särskilt när det finns andra funktionsnedsättningar, som ADHD eller dyslexi.
​
Vi tycker det är viktigt att prata om diagnoserna – för att sprida kunskap, skapa förståelse och att avdramatisera.
Källor
Läs mer här:
DLD - Developmental Language Disorder/språkstörning
Dyslexi
Med vänliga hälsningar,
Ida Renlund, Speciallärare
Missbruk
Sista Dax å fråga för året 2024 men jag skulle ändå vilja säga att det är bland det viktigaste så läs igenom detta.
Vin, öl, sprit är något som många tycker är en självklar del under julens högtid. Något som vuxna tycker kan göra det extra festligt men för de yngre kan det ge en klump i magen. Eller vuxna som själva inte mår bra, som lider av psykiskt ohälsa, där barnen inte vet hur den vuxna kommer må när de kommer hem. Var femte barn har påverkats negativt i någon utsträckning av att ha vuxit upp med minst en förälder med alkoholproblem. Och mellan 7–11 procent av alla barn i Sverige har en förälder som diagnostiserats med psykisk ohälsa. Livet är inte alltid lätt, det är första gången vi vuxna lever också. Men jag vill att du ger ditt barn den bästa julklappen någonsin, och det är att lyssna och fråga. Fråga ditt barn hur den mår när barnet ser dig arg, ledsen, dricker ett glas till middagen eller blir full. De där frågorna som kan vara lite jobbiga att fråga men som kan göra sådan stor skillnad! Om du ser att ditt barn har en nära vuxen som är sjuk i missbruk eller psykisk ohälsa så ber jag dig att söka hjälp till ditt barn så barnet kan få läka jobbiga minnen och känslor.
​
Ett exempel är
Trappan som är en super fin plats där barn kan få hjälp.
Det finns så mycket hjälp att få och ni får alltid höra av er till mig eller någon annan vuxen på skolan som ni litar på.
Jag har samlat ihop boktips från biblioteket om alkoholmissbruk som kan vara ett hjälpande verktyg att komma in på samtalsämnet - klicka här!
Här kommer även små filmer om psykisk ohälsa - klicka här!
Ha en fantastisk fin jul med massa lek och lyssnande!
Varma hälsningar Jacqueline
Hälsosamma
relationer
vecka 36-37
Denna månad kommer vi att prata om hälsosamma relationer på skolan.
Att prata med eleverna om hälsosamma relationer hjälper dem att reflektera över sina egna relationer. Vi vill ge eleverna verktyg att kunna skapa hälsosamma relationer genom att exempelvis sätta gränser men också hur vi kopplar an till andra på ett fint sätt.
Något vi alla, barn som vuxna, är mindre bra på är att ha en hälsosam relation till oss själva. Vi pratar därför också om att lägga till en bästa-kompis i ens egna “kompis-lista” och det ska vara Du själv.
​
Med vänliga hälsningar
TIPS Mer information
Bra och dåliga hemligheter
vecka 15
Under mars månad kommer vi från EHT besöka samtliga klasser och prata med eleverna om bra och dåliga hemligheter.
Enligt barnkonventionen (paragraf 29) ska vi i skolan hjälpa barnen att utvecklas och lära barnet om mänskliga rättigheter. Vi ska skydda barnet från all typ av våld (paragraf 19) och alla andra former av utnyttjande som skadar barnet (paragraf 36). Genom att vi gör eleverna medvetna om deras rättigheter kan vi hjälpa dem.
Det är tyvärr många barn som bär på dåliga hemligheter. Vi på EHT vill lyfta detta ämne då alla barn har rätt att känna sig trygga och inte ska behöva bära på dåliga hemligheter som gör dem illa.
Genom denna lektion poängterar vi att de barn som har det så här inte är ensamma. Det är inte deras jobb att bära på den dåliga hemligheten! De har all rätt att få hjälp.
Med varma hälsningar,
Jacqueline (Kurator)
Vi vuxna och med vårt mående påverkar barnen i vår närhet. Våga be om hjälp och du är i en situation som får dig att må dåligt. Du kan alltid göra situationen bättre för både dig och de runt omkring dig. Du kan ringa socialtjänsten anonymt så kan de ge dig råd: 018-727 43 00. De är BARA till för att hjälpa!
TIPS Mer information
Filmer
Böcker:
Stella och hemligheten Författare: Madeleine Bernadotte, Karini Gustafson-Teixeira, Marie Oskarsson
Barnen i Kramdalen 4 av Emelie Sjölander, Andréas Sjölander
Lilla hemlis-boken Författare: Sarah Sjögren, Anna Forsmark
Monstret i magen Författare: Caroline Engvall, Katarina Vintrafors
​
Socialtjänsten
vecka 11
Under mars månad kommer vi från EHT besöka samtliga klasser och berätta för eleverna om socialtjänstens arbete.
​
Informationen vi ger till eleverna handlar mest om på vilket sätt socialtjänsten kan hjälpa familjer och att socialtjänsten inte är något man behöver vara rädd för.
​
Till er föräldrar:
Vi som arbetar inom skolan är anmälningsskyldiga. Det innebär att vi är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om vi får kännedom om att ett barn far illa. Redan vid misstanke om detta har vi anmälningsskyldighet.
​
Vår uppgift är inte att värdera om informationen vi fått kan stämma eller inte. Vår uppgift är att ge informationen vidare till socialtjänsten.
​
Orsaker till anmälan kan vara:
-
Missbruk hos vårdnadshavare
-
Våld
-
Skolfrånvaro i kombination med bristande föräldraförmåga
-
Psykisk ohälsa i kombination med bristande föräldraförmåga
-
Oförmåga hos vårdnadshavare att tillgodose barnets behov
-
Ekonomiska beskymmer och avsaknad av boende som tyder på bristande föräldraförmåga.
​
Här nedan finns en samling korta videoklipp där ni får mer information om socialtjänstens arbete och förfaringssätten kring en orosanmälan.
TIPS Mer information - Filmer
​
Flera korta, men väldigt informativa, videoklipp om socialtjänstens arbete.
NPF - del 1
vecka 6
Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Denna månad kommer vi att prata om olika funktions-variationer med fokus på ett par av de diagnoser som ligger under paraplybegreppet NPF.
Den här gången ligger fokus på ADHD och autism.
​
​
Studier visar att cirka fem procent av alla svenska barn har någon typ av NPF och att ärftligheten är hög.
.jpg)
NPF finns i alla kulturer och i alla sociala skikt. Diagnosen är vanligare bland pojkar än bland flickor, men mörkertalet bland flickorna är förmodligen stort. Detta då pojkar oftare har ett beteende som andra märker av, medan flickorna oftare har mer inåtvända symtom. Källor: 1177.se, Vårdguiden, Adhd-center, Attention.
Att prata med eleverna om olika funktionsvariationer hjälper dem att bli medvetna om att vi trots att vi är lika på många sätt även är olika och har olika behov. I samband med detta lyfter vi också diskussioner kring rättvisa.
​
Är det alltid rättvist att alla får lika eller samma av allt?
Vad finns det för fördelar med att vi är och fungerar olika?
.jpg)
Med vänliga hälsningar,
Ida Renlund, speciallärare
TIPS Mer information - Filmer, böcker och webbsidor
​
Filmer
Böcker:
Det finns många bra böcker att lära om NPF. Här kommer några lästips till föräldrar och andra vuxna
​
-
ADHD-guiden för föräldrar, Barkley, Russell (2015), Natur & Kultur.
-
Barn som bråkar: att hantera känslostarka barn / Bo Hejlskov Elvén, Tina Wiman (2015),Natur & Kultur
-
Explosiva barn: Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar, Greene, Ross (2014), Studentlitteratur
-
Fem gånger mer kärlek, Forster, Martin (2009), Natur & Kultur
​
​
Boktips för barn och unga:
-
Boken för dig om ADHD - faktabok Lena Westholm (2018), Habilitering & Hälsa
Det finns en arbetsbok till med tips och övningar.
-
Julias superkrafter - En bok om asperger/högfungerande autism, Malin Roca Ahlgren (2021) Kikkuli Förlag
​
​
Tips på webbplatser
​
Om du som vårdnadshavare misstänker att ditt barn har en funktionsvariation/funktionsnedsättning kan vi i skolans elevhälsoteam hjälpa dig. På skolans hemsida hittar du kontaktinformation till elevhälsoteamet (EHT).
Vi som är med i EHT är rektor, biträdande rektor, speciallärare, kurator, skolsköterska samt vid behov skolpsykolog och skolläkare.
​
​
Hälsosamma vanor
vecka 4
Denna månad kommer vi att prata om våra vanor på skolan.
I arbetet använder vi eget material baserat på Aktiv skola.
Att prata med eleverna om våra vanor hjälper barn att bli mer medvetna och vikten av en god hälsa. Våra grundläggande behov som kost, sömn, aktivitet och lärande.
Jag använder ett lättfattligt material med enkla bilder men informationen blir så klart anpassad beroende på elevernas ålder. Prata gärna hemma om våra vanor för att följa upp månadens tema.
Vill du veta mer hur du som förälder kan diskutera om vanor hemma så vill vi tipsa om denna digitala "flipbook" som ni kan läsa genom att klicka på bilden:
